Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Grevinnan och potatishandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
världen, grevinnan! Det är det, det! Min far, han
var bonde han... vi vet det... och jag minns från
barndomshemmet sådana här gamla skåp med
blommor och mycken grannlåt på ... och kistor och ...
så där...! Så det är tydligt det, att... vi se det
här... att det är fint att ha som bönder! Tnu!
Men det är inte så fint att ha som i stån, inte! Som
på restaurangerna! Och i bodarna! Man ska inte
det inte! Jag ser det nu! Men man ska ha porträtt!
I stället!
— Och det ska grosshandlarn låta måla av en
alldeles sublim artist, som är kamrat till Jenny och
heter herr Tornister Boman! ropade grevinnan.
Han ska måla grevens och mitt porträtt! När som
helst!
— Si där ja! Herr Boman! Jaha! Ja, han har
redan anmält sig! sa gubben. Så man ska det!
Också! Ja, det är mycket! Det är det, det! När
man ska vara fin, grevinnan!
Och gubben kunde inte slita sin blick från
ordnarna, vilka bildade en hel Vintergata runt denna
lilla värld, som var grevens och grevinnans och var
minst lika underlig i sitt slag som den, han sett i
går genom stjärnkikarn vid Karl XIII:s staty.
När han slutligen sett sig mätt på denna värld
och det var tid att gå ner till bryggan igen,
konvo-jerades han av Jenny, sedan han tagit farväl av
greven och grevinnan.
— Nå, lilla gubben, sa hon spefullt, ska jag följa
med lilla gubben hem nu?
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
