Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Grevinnan och potatishandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sista tidens händelser i skenet av den lyckliga
vändning, som dessa nu tycktes skola ta.
Och gumman hade sagt:
— Det bäste är välan det, Lisa, att vi få börje
rumstere lite bå åt fröken och löjtnanten endere
dagen, så det är fint, tills vi ha dem hemme igen!
Lisa kände sig efter tio års samliv med familjen
så solidarisk med den, att hon uppriktigt gladdes
både åt grosshandlarns tillfrisknande och frökens
och löjtnantens återkomst.
— För jag är inte densamma, som klandrar, frun,
sa hon, men jag har aldrig hört i något finare hus,
att bamen måste flytta ...
— En förstår välan det, var en sak det, avbröt
gumman, att det är då rent rakt alldeles på tok!
Det är sanning det! Men nu klarner det ju igen.
— Och det får en annan gratulera till! sa Lisa
med sin respektfulla glädje.
Så kom gubben hem.
Och han sken.
— Har den äran, gumma lilla! sa han och
gnuggade sina händer som aldrig förr. Har den äran!
— Du är då rent gläder, Gobsman! sa gumman.
— Har den äran, gumma lilla! upprepade gubben.
— Mener du rakt, att Karl och Jenny kommer
hem nu igen? I dag? sa gumman då.
— Inte det inte, gumma lilla, svarade gubben.
Inte det inte! Men... och det är bättre det, ser du,
det är mycket bättre... det... att jag har köpt
grevens hus i Villastan! Och vi ska flytta dit nu!
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
