Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Som innehåller den ganska lärorika berättelsen om Karl Gobsmans elddop, och däri man dessutom får vara med om att potatishandlarn skrattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, gubben Pincus härstammade nog bara från
någon gråterska i Jerusalem, och det är vackert så,
det hade ju skaffat honom hans förmögenhet.
Han bar också vittnesbörd om dessa anor i sitt
ansikte, ty den lille runde gubben hade röda
tårpåsar under ögonen, alldeles som kamelerna ha
pucklar och svenska grosshandlare magar med
upplagsnäring.
Och han rörde sig på krokiga ben, ljudlöst i det
stora rummet. Det var, som sagt, stort och hållet i
mörkgrönt, med tunga, gröna plyschdraperier för de
båda fönstren, en tjock grön matta över hela golvet,
hyllor här och var kring väggarna, fulla med
papper och en del handelskalendrar och atlaser och
dylikt. Det hängde också en stor handelskarta på ena
väggen med utprickade ångbåtstrader över
världshaven. Så var det gröna schaggemmor utkastade
och mittpå golvet ett stort dubbelskrivbord och där
bredvid ännu en grön schaggemma.
En elektrisk låga med grön kupa hängde ner från
taket, men den var inte tänd. I stället stod på
bordet en fotogenlampa, övertäckt med en gammaldags
skärm, och den slog ner ljuset i en rundel överbordet.
Vidare var en brasa utbrunnen och glödde ner i en
grön kakelugn i hörnet, och in genom fönstren sökte
det blekgröna dagsljuset komma men orkade inte.
Det var alldeles dödstyst i detta gröna rum, men
det var, som om inuti skrivbordet funnits ledningar
ut över hela stån, så att Pincus bara behövde helt
stilla trycka på en knapp, för att något skulle in-
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
