Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Som innehåller den ganska lärorika berättelsen om Karl Gobsmans elddop, och däri man dessutom får vara med om att potatishandlarn skrattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Att det har varit någon herre här från bankir
Krackman ?
— Jaha! Jag väntade just det, kära Bjugger! Jag
gjorde det! Ja, en herre? Jo! Jo, det har varit det!
Herr Grön! Han har varit här.
— Jag förmodar, han hade några förslag.
— Förslag! Det hade han det, ja! Just det!
— Och förmodligen rörde sig summan om 60,000
kronor!
— 60,000! Jaha! Just det!
Gubben lutade sig fram.
— Pius procent! viskade han leende. Pius
procent, Bjugger!
Varefter han sjönk belåtet tillbaka igen och
snurrade tummarna.
— Nå, grosshandlarn skickade honom
naturligtvis tillbaka?
— Det gjorde jag det, Bjugger! Det gjorde jag
det! sa gubben och sken.
— Och grosshandlarns mening är förmodligen att
skicka tillbaka vern som helst, som kommer i det
ärendet.
— Ja si, jag är nog rädd för det, Bjugger! Jag
är det!
— Till och med om acceptanten skulle komma!
Vid denna fråga blev gubben likasom alldeles stel.
Han hade tydligen bara suttit och väntat på den.
— Si, det är en sak, Bjugger! sa han och pekade
först på kråsnålen och sen på ringarna, och så
fortsatte han:
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
