Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Altartavlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
civiliserad människa hade han redan lärt att glömma
allt annat för att bara dyrka sig själv. Och så fort
Jenny rest, skulle han skicka efter Tornister Boman,
fara med denne till Nationalmuseum och utvälja
det allra finaste porträttet där att låta sig målas
efter och så gripa verket an. Men Jenny skulle
naturligtvis ingenting få veta, ty nu var det ju
gubben, som tagit händelserna om hand, och då måste
naturligtvis hemlighetsmakeriet börja igen, och först
och främst ville han omärkligt locka ur henne
Tor-nisters adress.
Och att det skulle gå fint, det visste han nog, den
gamle räven.
Därför var det han var så belåten denna morgon!
Och så kom den lilla damen för att säga adjö.
Gubben gick emot henne med utsträckta armar.
— Si, god morgon, god morgon, lilla fru
Bjugger ! Jag går här jag och tänker... si, man gör det
så här om rnornarna, då man är gammal! Tnu! Som
jag! Jaha! Och det bär av nu! Till Stugan! Jag ser
det, lilla fru Bjugger! Jag ser det!
Och han klappade henne leende på armen och
intog sen sin Napoleonattityd.
— Det gör det, lilla gubben! Och gudilov, att
man nu får vila lite! sa hon med sömnsvullet
ansikte.
— Just det ja, lilla fru Bjugger! Just det! Och
man kan säga det då, lilla fru Bjugger ... man kan
nog det... att det är annat det! Att bo på landet!
Och vila... och så där! Än att gå i stån och ...
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
