Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Karl Gobsmans pilgrimsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klart, att min ställning är väldigt otrevlig! Alla
människor tro naturligtvis, att jag bara handlar av
egoism, va? Hela stån känner ju min fars liv och
vet, att han har m ...
Med ens visade Karl ett olyckligt ansikte. Han
hade varit nära att göra en dumhet. Säga:
— Hela stån känner ju min fars liv och vet, att
han mutat underbefäl och skojat staten...
Men han påminde sig i tid, att det just var
fanjunkarn, som i första hand blivit utsatt för ett så
vänligt behandlingssätt från faderns sida.
Han tackade därför för de värdefulla
upplysningarna och gick. Och för en gångs skull var Karl
Gobsman djupt tankfull.
— Det är väldigt underligt i livet ändå! tänkte
han. Herregud, fanjunkarn har ju låtit muta sig
och hjälpt till att bedra staten, och nu vittnar han
ändå mot pappa och har sin Vasaorden! Det är ju
väldigt underligt!
Men var detta underligt, så blev besöket hos den
gamle läsaren Pappelman underligare ändå.
Vi minnas, hur han på nyårsdagen just varit den,
som avslöjat potatishandlarn inför Karl och
berättat om mutorna.
Karl var sålunda ganska på det klara med, att
den gamle läsaren nu skulle mer än någon kunna
vittna mot potatishandlarn. Men — hast du mir
gesehen!
Han tog mycket artigt emot vår vän, men när
han hörde, att Karl gjort fadern till en vanlig sim-
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
