Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Berättelsen om hur Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch blefvo ovänner - Femte kapitlet. I hvilket framställes ett samtal mellan tvenne i Mirgorod aktade personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men, om ni tillåter», fortsatte polismästaren,
»så har jag kommit hit i ett angeläget ärende.»
Härvid antogo polismästarens ansigte och hela utseende
samma allvarsamma uppsyn som när han stormade
trappan. Ivan Ivanovitsch ryckte till och började
skakas som af frossa; emellertid underlät han ej, sin vana
trogen, att fråga: »Hvad skulle det vara för
angeläget ärende? Mån tro, det är ett så angeläget ärende?»
»Om ni tillåter, älsklige vän och välgörare Ivan
Ivanovitsch, vågar jag först och främst meddela, att
ni... hvad beträffar mig personligen ber jag er
observera, att jag ingenting han att anmärka, men min
egenskap af öfverhetsperson fordrar det... ni har
förbrutit er mot allmänna ordningen.»
»Hvad är det ni säger, Pjotr Fjodorovitsch ? Jag
förstår ingenting.»
»Hvad i guds namn menar ni med, att ni
ingenting förstår, Ivan Ivanovitsch? Ert eget kreatur har
släpat bort ett mycket vigtigt aktstycke från
domstolen, och ni säger ändå, att ni ingenting förstår!»
»Hvad för kreatur?»
»Med förlof till sägandes, er egen bruna so.»
»Och hvad har jag för del i det? Hvarför
öppnar vakten dörrarna?»
»Men, Ivan Ivanovitsch, det var ert eget kreatur,
alltså är det ni, som är skyldig.»
»Jag tackar ödmjukast för vänligheten att vilja
likna mig vid en so.»
»Det har jag visst inte gjort, Ivan Ivanovitsch,
vid gud, jag det har gjort, om ni blott sjelf ville
vara god att bedöma saken oveldigt! Utan tvifvel vet
ni, att, i enlighet med öfverhetens uppfattning af
förhållandena, det är förbjudet att låta orena djur löpa
omkring i staden, allra helst på de förnämsta gatorna.
Medgif dock sjelf, att det är förbjudet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
