- Project Runeberg -  Berättelser /
89

(1889) [MARC] [MARC] Author: Nikolaj Vasiljevitj Gogol Translator: Karl Erik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Berättelsen om hur Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch blefvo ovänner - Femte kapitlet. I hvilket framställes ett samtal mellan tvenne i Mirgorod aktade personer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Gud vet, hvad det är ni pratar. Det var visst
något så farligt, att ett svin gått ut på gatan.»

»Tillåt mig meddela, tillåt Ivan Ivanovitsch, tillåt
mig — det är en ren omöjlighet. Hvad är att göra.
Öfverheten vill det — vi måste lyda. Jag vill ej
bestrida, att man emellanåt på gatorna och till och
med på torget får se höns och gäss springa omkring,
men märk väl: höns och gäss. Hvad svin och bockar
beträffar, utgaf jag redan i fjol en förordning, att de
ej få vistas på offentliga platser, och befalde att
förordningen skulle högt uppläsas i församlingen, inför
hela folket.»

»Nej, Pjotr Fjodorovitsch! Af allt detta ser jag
endast ett bemödande från er sida att såra mig.»

»Det kan ni omöjligen säga, älsklige vän och
välgörare, att jag skulle vilja såra er. Kom i håg,
att jag i fjol inte sade ett enda ord, när ni lät bygga
ert hus en hel aln högre än som vanligen tillåtes.
Tvärtom låtsade jag, som om jag rakt ingenting märkte.
Var öfvertygad, älsklige vän, att jag äfven nu skulle
fullkomligt, så att säga... men min pligt, med ett
ord, min skyldighet fordrar att noga tillse
renhållningen. Döm sjelf, när plötsligt midt på Storgatan...»

»Jo, det är mig just en vacker Storgata!
Hvarenda käring kastar ut på den hvad hon behagar.»

»Tillåt mig meddela, Ivan Ivanovitsch, att det
är ni sjelf som sårar mig! Det är sant, att dylikt
händer emellanåt, men i så fall hufvudsakligen bakom
plank, lider och uthus; men att midt på Storgatan,
på torget få se en drägtig sugga drifva omkring, det
är någonting så....»

»Hvad är det mer med det, Pjotr Fjodorovitsch?
Är inte en sugga en af gud skapad varelse?»

»Det är sant! Hela verlden vet, att ni är en
lärd man, bevandrad i vetenskaperna och åtskilligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gogolber/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free