Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Land och Folk - § 21. Wirdarne, ett folk för sig. Småländska grannfolk och folkmål - § 22. Spår af Wirdarnes stamskillnad från grannfolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folket synes nemligen ifrån början vara af blandad
härkomst och man träffar ännu nedåt skärgården,
serdeles i Ramdala socken och på öame Sturkö, Tjurkö,
Hasselö, Aspö och Stenhamn, lemningar af den gamla,
äkta Blekings-stamjnen, en vacker men mera rnörklett
folk-typ, med skär hy, mörkbrunt hår och ögonbryn,
och mörkblå ögon.
§ 22. Den stam-skiljagtighet i förhållande till
grannarne och den politiska öfvervigt framför de
egentliga Smålänningarne, som af ålder utmärkt
Wirda-fol-ket, har naturligtvis ej kunnat undgå att qvarlemna
djupa, ännu igenkänliga spår i folkminne och folklynne.
Wirden tänker derföre stort om sig sjelf. Vi hafva
redan i de# föregående anmärkt, huru han anser
Knallen för dum, och älskar att göra honom till hjelte i
löjliga folk-äfventyr. Detsamma gäller om Skåningen
(o: slättbon), som framhålles såsom dum, dåsig och
stor-äten, och förlöjligas för sin kärlek till gröt. Om
Westra härads-bon heter det gerna skämtvis, att »folk
äro tre slags, manfolk, qvinnfolk och
Westra-härads-boar», och om östra härads-bon, som ännu lärer
betala den i Kalmar-län vanliga s. k. spring-skatten*),
nämner man med förakt, hurösom denna skatt blifvit
häradet ålagd derföre, att i Bländas strid emot
Danskarne, qvinnorna från östra härad af räddhåga
sprungo sin väg. De ännu för få år sedan icke
bortlagda stora slagsmålen vid alla marknader (såsom vid
Bo, Stolpastugan, o. s. v.) der Wirdarne i flock kunde
träffa samman med sina grannfolk, vittnade ock om
uråldriga stamfördomar. Om sig sjelf, sin härkomst,
’) Jfr. Crcelius, Beskrifn. om Tunaläns, Sefvedes och Asbolands
liärader, s. 446 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
