Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Land och Folk - § 25. Wirda-ätterna, en hednisk kämpa-adel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ätte-namnen i allmänhet hänvisa till egarens
sköldemärke, och erindra oss dervid berättelsen hos Saxo
Gramrnaticus, om konung Frode Fredegodes i
Danmark lagstiftning, hvari bland annat stadgades, att »ho
som i striden slår sig fram före sin höfvitsman, vare
fri, om han är trälboren: är han en af allmogen, gifves
honotn sköld och hjelm». Efter vår åsigt innesluta
således dessa namn minnet af uråldriga wärendska
kampa-slägter ifrån hedenhögs, så vida icke snarare
hela den inträngande Wirdastammen ifrån
början uppträdt såsom en adels-kast, gentöfver
den äldre gotiska befolkningen, — och de tillhöra
den äldsta bildningen af svensk hednisk krigare-adel.
Denna vår åsigt vinner stöd deraf, att åtskilliga af dessa
urgamla ätter sednare historiskt uppträda i vårt land,
såsom kända frälseätter. Vi påminna blott om
namnen: Bagge, (Bark), Bas, Bet, Bonde, Brose, Bruse,
Bunge, Båt, Djekne, Drake, Dud, Duse, Flyge, Gad,
Galle, Gedda, Get, Gylta, Hierne, Hiort, Holk, Hård,
Hätta, (Ihre), Krabbe, Kruse, Kyle, Kåse, Käring, Puke,
Räf, Röd, Skytte, Slatte, Sommar, Stocke, Svart, Trolle,
Ulf, Uggla m. fl., bland hvilka några till och med
ännu återfinnas å svenska riddarhuset. Bland de
öf-riga träffas åtskilliga, såsom ännu tillhörande urgamla,
till en del berömda ofrälse ätter. Vi anföra
exempelvis namnen: Arpe, Billing, Bjur, Bock, Brun, Dubb,
Dufva, Gräfling, Göding, Hane, Hjelm, Hult, Humble,
Häger, Hök, Korp, Krok, Kåre, Kämpe, Lång, Mörk,
Ramn, Ring, Spole, Staf, Stolpe, Winter m. fl.
Återstoden har under de sednare århundradena
småningom bortblandats och försvunnit. Men om vi
sålunda fasthålla, att dessa ätter samfäldt ifrån början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
