- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
141

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Hedna-kult - § 31. Heliga lundar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»rik, i inånga grenar lustig fördelt. å; hafvandes hela
»den trakten fordom varit med kostelig eke-skog
be-»prydd, men för något mer än hundra år sedan" (d.
v. s. i slutet af 1500-talet) »af vådeld uppbränd, som
»många af samma slags qvarstående träd och stubbar
»nogsamt bevisa och vittna». Sjelfva högen ligger
»ett litet stycke från sjöarne, i ett blomstrande gärde

–ibland fruktbara, ljufliga trän». Hofs lund

omtalas år 1749 af Linné, såsom »beprydd med många
»högstammiga täcka löfträn, besynnerligen med ek och
»bok». Kaje-lund skildras af samma författare, såsom
»behagelig af sina täcka ekar». Lunden på
Wreta-näset vid Blädinge har ett förtjusande läge, och
Mo-steruds-lund, som ännu finnes qvar, är en fager
bokskog uppå en hög ås, med härlig utsigt öfver
Mohe-da-dalen.

Så länge helgelundar i Wärend funnits bibehållna,
har ock hos folket fortlefvat det gamla hedniska
föreställningssättet, att onda, d. v. s. hedniska, gudaväsen
och ovättar i dem ha sin boning. De hafva derföre
städse varit betraktade med en vidskeplig fruktan,
och att skada träden i en sådan helgelund, att der
störa friden eller annorledes oskära ställets helighet,
har ända till i sednare tider varit ansedt för »olofligt».
Man hade icke ens lof, eller måtte icke gå in i en
sådan gammal hednisk lund, och fridstöraren undgick
icke sitt välförtjenta straff. Rudbeck förtäljer om
Frulund vid Skatelöf, att han »hålles i stor vördning
»i denna dag, så att ingen törs gå in i honom
»med trotts». Exempelvis anförer han, huruledes
Föraren Monstr Hagelsten, »som ännu lefver», gick in
på denna platsen och blef der »alldeles vettlös och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free