- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
234

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 54. Thor. Gofar. Gobonden - § 55. Tyr. Frö. Balder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som väl blott är ett uttryck för den gamla
Thors-idéens började upplösning, qvarstod dock länge den
äldre folktron om Thor såsom åskans gud. Åfven
denna sjönk likväl småningom, tills vi i wärendska
folksägnen nu med svårighet igenkänna den kraftige
Asa-guden, i en gubbe, som man någon gång på
thorsdagsnatten sett med sin käring sitta vid
husets spinnrock, eller i den bedröflige
Kornmoden, som med sitt röda skägg och sin förfallna
skepnad sorgligt vittnar om kraftens förgänglighet på
jorden.

§ 55. Efter de öfriga hedna gudarne förekomma
i Wärend blott få och otydliga spår. Rudbeck
omtalar, att ännu på hans tid, när man ville prisa
någons kroppsstyrka, brukade man derom talesättet:
»han är stark som Tyr.» — Lokalnamnen Frösö,
Fröåsen, Fröseke och Fröshult visa tillfyllest, att Frö
eller Frey, såsom fruktbarhetens gud, varit i landet
dyrkad, och att öar, åsar och lundar varit honom
helgade. Åtskilligt i de gamla wärendska julsederna,
serdeles julagalten, julagrisen eller julahösen
på julbordet, står ock i förbindelse ined den svenska
kulten af Frö, likasom det mythiska väsen, som i
Wärend är kändt under namn af Glo-son (af glo
glänsa), och åt hvilket man somligstädes ännu gifver
offer, väl knappast kan rimligare förklaras, än såsom
en erindring af Frös galt med de gyllene borsten. Vi
få om detta väsen tala i det närmast följande. —
Efter Balder, sommarens och solens gud, åt hvilken
man en gång tände eldar och firade fester vid
midsommar (jfr. § 42), har lekvallen i gärdet vid V.
Thorsås sitt ännu bibehållna namn af Balda-näterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free