Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 56. Locke - § 57. Frigg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter all anledning har »eden varit densamma äfven
hos våra egna förläder, och vi finna då häri
förklaringen till det urgamla nordiska bruket att vid
tand-sprickningen gifva barnet en gåfva, som fick namn
af tandfä eller tand-gåfva.
En art spindlar får i Wärendsmålet namn af
Lockar (sing. Locke); deras väfvar äro Locka-nät
eller Locka-snar. Lockarne hållas i Wärend för
heliga; de tros spinna lycka, och att döda dem har
intet godt med sig. När Wärendsqvinnan vill
förstöra Lockar och Locka-nät, sker det derföre alltid
genom att kasta dem på elden, till förekommande
af all deraf härflytande förgerning eller olycka.
§ 57. Om gudinnan Frigg eller Frigge ha vi
redan i det föregående (§ 54) anfört, att hon enligt
wärendsk folktro var Thors eller Thoreguds hustru,
som följde honom på hans vandringar, hvadan ock
Thorshelgen ännu får namn af att helga Thoregud
och Frigge.
Frigg var i hednaverld gudinna för spånad och
qvinnlig hemslöjd. Det var sålunda för henne, som
spåntenen (o" sländan) och spånvagnen (o: spinnrocken)
icke måtte röras under thorshelgen, likasom man icke
heller på thorsdagsqvällen, eller någon stor
högtids-qväll, måtte göra annan kringgerning, såsom nysta,
spulta (spola), varpa, vinda garn, lägga tömmar o.
s. v., icke ens mala eller köra med vagn uppå
gårdens egor. Det sistnämnda af dessa iakttaganden
hänförer sig dock måhända snarare till Thor sjelf,
som enligt folktron färdas åkande. Det heter eljest
om dessa gamla wärendska folkbruk, att på de nämnda
qvällarne spinna Thoregud och Frigge, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
