- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
241

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 59. Glo-son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 69, Gh^éon.

241

Glo-son bär i munnen en kafvel af trä, eller ock
en stor guldkafvel, som årsgångare någon gäng
kunnat rycka till sig, — ett drag, analogt med hvad
vi nyss (§ 51) förtäljt om Oden och hans runo-kafle.
Ett allmänt föreställningssätt är dessutom, att den
som går årsgång eller annars nattetid möter Glo-son,
må hastigt vika’ till vägkanten, och antingen h&lla
benen i korss eller hugga för sig med en yxa,
emedan hon eljest har makt att löpa emellan hans
knän och fläka eller klyfva honom.

I den yngre sägnen har Glo-son tappat mycket
af sitt vilda, hedniska lynne, och blifvit till en nattlig
ovätte, som skrämmer eller ofredar vägfarande.
Såsom sådan spökar hon, under namn af Ulfvagärdsson,
vid en vik af sjön örken. Nere vid södra gränsen
lefde ännu för få år sedan en man, om hvilken det
gick ett allmänt tal, att han nattetid mött Glo-son, en
half mil bortom Markaryds kyrka. I fyllan och villan
kom mannen icke nog hastigt ur vägen, utan Glo-son
lopp emellan hans knän, tog honom på ryggen, och
lät honom så rida baklänges en god halfmil, tills hon
slutligen kastade af honom. Der träffades han andra
dagen liggande halfdöd i landsvägs-diket.

Wärendsfolket bibehåller ännu flerestädes en
urgammal hednisk sed, att offra till Glo-son, gifva
Glo-son, ge Glo-son till jul a-föd a. Härvid tillgår
så, att när man lyktar skära på åkern, lemnas några
sädesstrån oskurna. Dessa vridas ihop och nedläggas
på jorden, täckta med små klapper-stenar, under
uttryckligt tillkännagifvande, att »detta skall Glo-son
ha», »detta skall vara åt Glo-son». Sedan tager
den offrande en eller tre småstenar, dem han kastar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free