- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
295

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 76. Solens sinnebilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta äldsta föreställningssätt träffas ännu hos
Wär-endsfolket (jfr. § 44), och ur detsamma ha utvecklat
sig ett antal myther, olika för skilda tider och folkslags

Eldens naturväsen troddes af våra förfäder vara
beslagtadt eller likartadt med solen; elden hölls
derföre helig, vare sig i och för sig, eller såsom
sinnebild af solen och ljuset. I våra folkseder och vår
folktro träffas ock talrika spår af en forntida eld-dyrkan.
Wärends-bon tager ännu tydor och förebåd af eldeiu
Sprakar och smäller elden rätt hårdt, betyder det att man
snart skall få höra någon död. Sprakar eld af veden
fram på golfvet, betyder främmande. Likasom i den
ve-staliska eld-kulten hos Romarena, håller Wärendsfolket
för helig den eld, som blifvit framkallad ur träd
genom gnidning. Att hafva sådan eld i huset är
lyckosamt, och tjenar till skydd emot all slags förgerning
och trolldom (jfr. § 44). Upptänd i grufvan eller
eldstaden brinner elden efter gammal sed hela dagen
om, och fästes hvarje qväll af husmodren, med
yttersta omsorg och under signelser eller korstecken.
Grufvan var på detta sätt, efter forntidsskick, ett slaga
husligt offer-altar för eldens gudom, och åtskilliga
dithörande offerbruk hafva bibehållit sig i den gamla
folk-vidskepelsen. Att låta elden slockna ansågs för
olyckligt, och än i dag gör Wärendsqvinnan sig de
bittraste förebråelser, i fall hennes nyfödda barn
skulle dö hedet (odöpt) och hon under tiden låtit
elden slockna i spiseln. Eld, som hålles brinnande
dag och natt, tros nemligen skydda barnet emot
förgerning, bortbytning och all slags ond inflytelse.

Men i synnerhet framträder elden såsom sjelf
helig, och beslägtad med den ännu heligare solen, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free