- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
334

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 85. Heliga djur - § 86. Oskära djur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tanden» ar en hund, så för barnet godt låke-kat*.
Höras hundar tjuta, så spörjes någon vara dtå.
Ovfilva hundar utanför busen, så grafva de ut
någon, hvilket betyder att någon i huset skall dd.
Men framfor allt ttr hftstem betydelsefull och har i
folktron makt emot förgerning, d. v. a betraktas så*
som helig. Får ett hedet bara forst vidröra en
hast, så får det framdeles god lycka med hastar.
Sattas spada bam att rida p& hastar, så kunna de,
såsom aldre, genom blott vidrörande bota sjukdom
på dessa djur. År mäskningen föigjord, så att det
icke vill lyckas dermed, så botas det, i fall man låter
hasten nosa i bränvins-pannan. Har någon fått
kåk-hostan, sA botas det, om ban dricker mjölk ur en
hästboA Dör bondens bast, så tyder det för att far
sjelf skall dö, eller att annan stor olycka ar på ftlrde.
Frustar hasten nar man far bort, så blir man
välkommen dit man kommer. Gnftgga hastarne i
brud-stassen, så betyder det att bruden inte ar mö.
Han-ger hasten hufvudet,’ när presten kommer i
sockne-bud, så tyder det för att den sjuke skall dö; håller
hästen deremot hufvudet upprätt, så kommer den
sjuke sig ifrån sin sjukdom.

§ 86. I motsats till de djurväsen, hvilka hållas
för heliga, på. grund af deras goda och välgörande
tydor samt gamla vid dem fastade mythiskt-religiösa
föreställningar, gifves det andm djur, hvilka i
folktron hållas för oheUiga, d. v. s. oskära och
olyckliga. Dessa oskära djur hafva då alltid onda tydor,
och aro antingen sjelfve onda väsen, eller alster af
en från onda mythiska naturväsen kommande
för-geming.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free