Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 90. Förhamming. Varulfven. Maran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
året. Jac. Grimrn igenkänner i dessa iakttaganden
heliga offerbruk från den forntida eld-kulten, likasom
vi i den förhamming, som ar sagans hufvud-motiv,
se ett drag ur den mythiska tids-åldern i vårt
släg-tes barndom.
Tron på förhamming lefver dock icke blott i
den gamla mythiska sagan, utan har förmått
bibehålla sig afven i den lefvande folktron.
Wärends-folket bevarar nemligen ännu ett mythiskt
föreställningssätt, enligt hvilket mennisko-väsenet, genom
förgerning, förtrollning, förhexning, eller inverkan af
onda väsen och trollbackor, kan underkastas en
tidtals återkommande förhamming. Hela denna
folktro går således tillbaka i en rent mythisk
tidsålder, och är en märklig qvarlefva af det
åskådningssätt, som i menniskan såg ett mythiskt naturväsen,
ännu iklädt en föränderlig hamn eller ombytlig yttre
skepnad.
Enligt i Wärend allmänt gängse folktro kunna
således manfolk förhamraas till vargar. En sådan
till varg förhammad menniska heter i landets mål
en Varulf. Han är vildare och mer glupande än
andra vargar. Om dagen är han en man, såsom andra;
men om nätterna måste han gå ulf, löpa ulf, löpa
varulf i skogen, tills han antingen blir dödad, eller
förhammingen upphäfves genom att han blir röjd. och
nämnd vid sitt rätta namn. Mångfaldiga sägner
gå ännu i landet om sådana Varulfvar. I den äldre
folktron heter det om dem, att de blifvit utsända af
någon trollkona eller trollbacka; men i den yngre
folktron äro de utskickade af Nordkäringarne eller
Nordlappskorna, såsom hela det äldre föreställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
