- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
394

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 100. Klokskap. Gå årsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbrister i skratt som höres, så mycket blir munnen
sned alla dagar derefter.»

»När de hafva gått således i sju år och hållit
sig tillbörligen, kommer, sjunde året, på sista dagen
de det året gå, en man ridandes, ur hvilkens hals
går bara elds-låga, och har denne mannen en
run-kafie i munnen. Om nu den som går årsgången är
så snäll och dristig, att han kan springa till och taga
kaflen ur munnen på den andre, så blifver han,
förmedelst denna kaflens bärande hos sig, som berättas,
ganska klok, så att han kan veta allt hvad man
frågar honom efter, ja, han skall kunna se
nio alnar neder i jorden; med mera som harom
berättas.»

»Att få hvarf-hatt (o: dverghatt.) måste de gå an
tvänne år, så att summan blifver nio, och komma
om aftonen på kyrkogården. Så finna de före sig
många små gossar, som kallas hverfoar (o: dvergar),
alla med hattar på hufvudet, som med hvarandra
leka och oräkneliga roliga ape-spel för sig hafva,
förmenandes dermed, att komma desse gångare till att
le, hvilket, om han gör, så är all hans gång om intet
för de nio åren och måste han gå nio år på nytt
igen, om han vill ha hatten. Uträtta de intet genom
löje och spel, så söka de med förskräckliga och
fasliga syner att jaga honom bort. Men der allt
slikt dem misslyckas, förmå de intet gå ifrån honom,
med mindre en af dem måste släppa sin hatt i
sticket» fast de under tiden brottas med honom,
sågandes: »du får inte hatten, med mindre du kan taga’n
af med gevalt eller gesvindighet;» dock vid ottemål
släpper endera den godvilligt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free