- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
458

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 112. De dödas lik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 112. Mennisko-väsenets jordiska hölje, likd,
så snart detta af anden, Vården eller själen blifvit
öfvergifvet, har ifrån äldsta tid varit hållet för
oskärt. Af lik koininer således, efter wärendsk
folktro, mångahanda förgerning, alldeles såsom vi nyss
(§ 109) förtäljt om illdödingen eller aset efter
sjelf-döda djur. Ser en hafvande qvinna lik, utan att taga
derpå, så får barnet lik-skérfvan. Sammaledes ock,
om hon ser en lik-kista under bottnen eller en tom
graf. Går hon öfver en graf, och lik-kistan är
förmultnad, så att grafven faller ihop, så får barnet
fallande-sot. Löper en katt under en lik-kista, och
sedan under ett hedet barn, så blir barnet Mara.
Skola brudfolk vigas samma dag som lik jordas, så
må de icke gå in i kyrkan förr än efter
jordfästningen; gå de in på tom graf, så bli de fattiga. Får
något lik stå i sädesboden, så blir säden icke frö till
såning. Bäres lik öfver åkrar, så bli dessa
ofruktbara. Föres lik öfver sjöar, så skämmes fisket.
Af samma skäl må ej heller en likfärd stadna eller
bärare omskiftas, så långt gårdens egor räcka.
Hastar, som draga lik, tros bli blinda, och om smeder
bära lik, tros de icke mer kunna göra godt eggjern.

Från detta uråldriga föreställningssätt om liks
oskärhet och onda tydor, utvecklade sig, redan i den
äldsta tid, folktron om as-foglarne såsom heliga foglar
(jfr. § 85). Med en stigande odling uppkommo ock,
redan hos de äldsta folken, vissa heliga bruk, till att
förekomma den mångfaldiga förgerning, som eljest
kunde vållas af den döde. Till dessa bruk, hvilka i
tidernas lopp undergått mångfaldig förändring, hörde
länge, efter eldens upptäckt, att a bal bräma Uken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free