- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
2

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - § 127. Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eget nog, var det ock en naturforskare, som,
först af alla i vårt land, skänkte åt dessa öfversedda
eller föraktade qvarlefvor en mer än blott tillfällig
uppmärksamhet. Denne naturforskare var Linné, som
på sina resor, i förra hälften af 1700-talet, gjorde
allmogens seder och vidskepelse till föremål för
ytterst noggranna iakttagelser. Han förordar ock
folktraditionernas vetenskapliga behandling, med följande
för hans tid. märkliga yttranden: »Emedlertid är
märkvärdigt med desse och flere vidskepelser, huru
de blifvit bibehållne af nationen ifrån urminnes tider
och hedenhögs. En del får man igen hos poëter
straxt efter eller före Christi tid; en del äro
lemningar ifrån hedendomen i Sverige; en del ifrån
påfviska tiden; en del äro med konst upptäckte, att
förekomma något annat. Jag håller före att det
skulle vara ett artigt argument, om någon
af vidskepelse ville göra en ansenlig
samling, och visa hvarifrån hvar och en först
kommit
»[1]. Vår store landsman kan således med
allt skäl sägas hafva grundlagt ethnologiens studium
i Sverige, och hans anteckningar äro ännu en för
detta studium ovärderlig källa. Men få äro hittills
de, som velat vandra den af honom anvisade
stigen, och, med undantag af en annan berömd lärd,
likaledes naturforskare[2], kan knappast någon svensk
vetenskapsman sägas ha vändt sig åt detta håll med
utmärktare framgång.

Under allt detta, och medan hithörande studier
med allt större ifver omfattas hos andra nationer,


[1] C. Linnæi. Öländska och Gothländska Resa, 1741, s. 311.
[2] Sv. Nilsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free