Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 138. Kämpa-folkets o. Wirdarnes jagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef det allt till smör. När qvinnan förnam detta,
hemtade hon mera vatten; men det hade sedan icke
samma framgång».[1]
Andra djur-slag, såsom Elgen, Hjorten, Rå-djuret,
Bjuren (ɔ: bäfvern), Bassen, Vildbassen (ɔ; vildsvinet),
Björnen och Ulfven forekommo ännu i en långt senare
tid, då landet först bebygdes med fasta gårdar,
och vi hafva i det föregående anmärkt (§ 3),
hurusom dessa och flera slags djur kunna spåras i
Wärends gård- och ätte-namn.
Alla dessa olika djur-slag fångades af ålder, dels
i grafvar eller gropar, dels ock med stockar, tannor,
nät, snaror och andra giller. En gård i Blädinge
socken heter, efter en sådan gammal varg-grop,
Ulfva-grafven. En annan gård i Berga socken heter,
af liknande anledning, Elgdjura-stock. Vid tinget med
Albo härad i Sköldstad, d. 6 och 7 Febr. 1626, klagade
skoga-fogden, att Håkon i Letthult och hans söner
»ha byggt så höga stockar i skogen allestädes, att
de stå öfver knät, och samma stockar ihelslagit får
och getter. Äro i stor misstanke, att de ihelslå
rådjur». Räfven fångades ännu i början af 1600-talet
med nät, hvilka utsattes omkring räfva-hidet,
sedan man förut ringat eller vängt honom på
spårsnö. Ett gammalt sätt att fånga räf, är ock den i
Wärend ännu brukliga tannan, räfva-tannan, eller
en upprätt ställd, gaffel-formig bräda, i hvars skarpa
inskärningar räfven fastnar med framfötterna, när
han gör språng för att taga betet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
