- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
92

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 143. Boskaps-skötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samfäldt till betesvall, efter den enkla, grundsatsen, att
»klöf skall gå emot klöf, som gammalt och fornt
varit hafver
». Slutligen fann man likväl fördel vid
att äfven här rödja, skifta, och uppsätta en enkel
hägnad af ris. En sådan hägnad heter i
Wärends-målet ett hag, och att uppsätta ett hag är att hägda
upp, sätta upp rishägdar
, hvaraf svenska ordet hejda
ɔ: hindra, uppehålla. Hvarje med hag omgifven skift
af klöfve-trädet erhöll nu namn af en hage. Det
enkla ris-haget förmådde likväl icke alltid hejda den
allt mera åt sig sjelf öfverlemnade boskapen. Man
vidtog derföre serskilda anordningar, till att hindra
ovana djur från att flöja öfver haget och drifva
omkring i skogen. Enklast skedde detta genom ett
skack, geta-skack, hästa-skack, eller en tung träd-klump,
fästad med en vidja, som bands om djurets hals och
hindrade dess rörelser. Ett annat sätt var att
korsvis sammanbinda två af djurets fötter, eller ock att
binda den ena framfoten till djurets hufvud. Sådant
heter att hälla, skack-hälla nick-hälla. För att
hindra svin från att bryta igenom haget, satte man
omkring deras hals ett ok af utstående språtar, och till
att hindra dem från att rota upp vallen ringade man
dem med en ring, som drogs igenom trynet.

Till foder åt boskapen under snö-vintren, har man
ända ifrån den aflägsnaste tid brukat på sommaren
hopsamla och förvara löf och gräs. Löfvet bröts i äldsta tid
för hand; men höggs i yngre tid med en krökt knif,
kallad risbit, eller med en kort lie, kallad buska-lie. Att
hugga löf bibehåller likväl ännu sitt gamla namn af att
bryta löf. Sedan löfvet derefter blifvit bundet i kärfvar
och torkadt, sattes det slutligen i stack, under en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free