- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
115

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Näringsfång - § 147. Jordbruk på åker-land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landet ännu allmän sädes-räkning och blir redan
omtalad i Tiohärads-lagen.

Säden intogs på samma sätt som höet, medelst
bärning, förning eller körning. Var det råg,
dundrades han först ute på sjelfva åkern, för att
undvika spjell (ɔ: spillning). Sådan säd fick då namn
af dunder-säd, hvadan och ordet dunder- i
sammansättning utmärker förträfflighet. Kördes säden på
vagn, så räknades tio trafvar, eller 240 necker, för ett
lass. Inläggningen skedde på det sättet, att neckerna
lades hvarf-tals med axen inåt, emot och omkring
en s. k. ställe, af i midten uppställda sädes-band.
Detta är i wärends-målet att lada säd, och hela
sädesgolfvet får deraf sitt namn af ett säda-lad. Öfverst
i ladet lades ett serskildt lad, flo eller hvarf, med
stubben uppåt. Detta lad, som således tjenar säden
till ett slags tak, heter i wärends-målet stubba-flo
eller stubba-lad. Hela anordningen härrör tydligen
ifrån en tid, då man ännu icke hade fasta
sädeslador, utan förvarade säden i hässja eller dös ute
på fältet.

Sädens tröskning skedde slutligen för hand,
medelst slaga. Slagans handfång heter i wärends-målet
hannel (m.), och slag-drunsen, som består af en
jemntjock träd-kafling, får namn af plägel (m.).

Rensningen skedde genom kastning för öppen
vind eller kaste-bör. Den rena säden, som dråsar
ned eller faller tyngst vid kastningen, bildar dråsen,
säda-dråsen
.

Sädes-bruket var ifrån början blott
ensädesbruk, med vår-säd år efter år, utan omlopp eller
träda. Detta kallas i domböckerna, med ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free