Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Slöjder och handel - § 149. Hem-slöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
al-bark, stenmossa; grönt, med tåsta-bär, eller
färgmossa o. s. v., på sätt af ålder varit brukligt hos
vår svenska allmoge.
Huru den nu brukliga väfstolen efterhand
utbildat sig, känna vi icke närmare; men efter all
anledning går han i enklare form tillbaka i en
aflägsen tid. Hans olika delar heta i Wärends-målet stöttor,
refvar, lad och sölf. Ladet har två käftar, emellan
hvilka sitter skeden med sina tänder. Sölfven
räknas i bund, sk att 96 sölf äro ett bund.
Skottspolen heter skyttel, ränningen varp (m.) och inslaget
öf (n.). Otvifvelaktigt är hela utvexlingen med
trampor och nickor en yngre tillsatts. Ifrån början har
man väft blott för hand, och ladet (af vb. lägga) har
blifvit lyftadt och nedlagdt på öfvet eller inslaget.
Af hem-slöjder, som mera serskildt tillhöra
jordbruks-perioden, böra vi slutligen hafva tillagt några
ord om trenne, de äldsta och vigtigaste, nemligen
mala säd, baka bröd och brygga öl.
Vi hafva i det föregående anmärkt, hurusom
våra förfäder ifrån äldsta tid samlade frön af flera
slags vilda vexter och deraf kokade gröt. I den
gamla jätta-sagan är derföre gröten jättarnes
förnämsta föda, likasom denna nordiska national-rätt
redan blir omtalad i skapelse-sägnerna om Vår
Herres och Sante Pers vandringar.
Den äldsta användningen af säd till föda har
ock förmodligen varit såsom krossad och kokad till
gröt. Det förra skedde enklast mellan tvänne stenar.
Redan tidigt anordnade man dock för mäldens
målning ett serskildt redskap, som fick namn af qvarn.
Den äldsta qvarnen drogs för hand och bestod af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
