- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
149

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Slöjder och handel - § 154. Tjog-räkning - § 155. Färda-vägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya stafver», »tolf tiug lod sylfver» o. s. v.
Samtidigt förekomma dock äfven exempel på
tiotals-räkningen, som redan tillförene blifvit hos de högre
klasserna allmänt antagen.

Wärends-bonden nyttjar än i dag gerna den
gamla tjog-räkningen, serdeles vid uppräkning af
stafver (ɔ: gärdsgårds-stör), krakar (ɔ: sädes-stör),
tak-spån, kålplantor och löf-kärfvar. För alla
dessa ting räknas af gammalt sex tjog på
hundra
. Mångenstädes erinrar man sig ock ännu en
tid, då tiotals-räkningen icke var af folket
allmännare känd och antagen. Anebo-böndema namngifva
således tvänne gamla gubbar, Jon i Skärshult och
Trötte i Kramphult, hvilka skulle handla oxar. Men
det blef ingen handel af, den gången. Ty när Trotte
ville ha sextio daler för sina oxar, ville Jon icke
bjuda annat än tre tjog daler, och ingendera var så
stark i räkne-konsten, att han kunde förmås att vika
ifrån sin fattade mening.

§ 155. Söka vi en förklaring, huru denna,
såsom många andra egenheter i Wärends-boarnes
folk-lif, kunnat så långt fram i tiden bibehålla sig hos ett
eljest intelligent och för intryck ytterst emottagligt
slägte, så är denna förklaring helt enkelt att söka i
det gamla skogs-landets enstaka läge och skarpa af
söndring ifrån sina grann-länder
. Denna afsöndring var
dels naturlig och dels konstlad. Såsom beläget på
södra sluttningen af den småländska höglands-platån,
gingo nemligen Wärends naturliga förbindelse-linier,
likasom vattnen i dess strömmar, allestädes åt söder
och emot hafvet. Denna riktning har ock, ifrån
uråldrigaste tid, varit städse iakttagen både vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free