- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
152

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Slöjder och handel - § 155. Färda-vägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förväg, som visserligen lopp fram emellan stenar och
stubbar; men dock var användbar till att föra eller
klöfja (jfr. § 143), då bonden vanligtvis gick vid
hästens hufvud och ledde honom med milet eller
betsel-tyget. Detta hette i Wärends-målet att draga
fram
. För-vägen, förbättrad, kunde längre fram
beträdas äfven af en man till häst. Han fick då namn
af färda-väg eller rid-väg. För att med säkerhet
råka, eller hitta fram på dessa färda-vägar, brukade
man bleka de närmaste träden, d. v. s. på dessa
göra inhuggningar i barken. Äfven ledde man gerna
färda-vägarne öfver åsar och höjder, för att erhålla
fast mark och tillika få utsigt öfver vattnen och
skogarne. De flesta af våra gamla kör-vägar bevara
ännu spår af detta uråldriga skogslands-bruk.

Ungefär på denna punkt stodo Wärends allmänna
färda-vägar ännu vid början af medeltiden.
Legenden klagar derföre, att Sankt Sigfrid måste färdas
fram »öfuer stenogha wægha ok tranga skogha»
(per ardua montium, per abrupta petrarum).
Förmodligen var det ock för de obanade vägarnes skull,
som svenska konungarne på sin e-riksgata aldrig
redo in i Wärend, utan nöjde sig med att beröra
en liten del af öfra Småland, der Wirdarnes lagman,
och Smålänningarne med honom, egde möta på
skogen Holaveden och följa konungen till Jönköping.
Hvad åter beträffar för-vägarne, gårdar och byar
emellan, så voro dessa långt fram i nyare tid föga
annat än dreflar eller gångstigar. Det är således
ännu i mäns minne, hurusom bonden förr måste
föra eller klöfja på häst-ryggen alla sina nödtorfter,
såsom hö, halm, säd, ja till och med gödsel, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free