Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Boningar och Husgeråd - § 157. Trollens boningar. Jättastofvan. Jord-kulan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skånska sägnen (§ 7), och visas än i dag på många
ställen i de småländska skogarne. I Wärend känna vi
således: Ufve-stofva, i Hilleberg (ɔ: helige berg)
under Bergs prestegård; Klinta-stofvan, i Hulta-klint
vid Rösås i samma socken; Sten-stofvan och
Natt-stofvan, begge på Moboda skog i Slätthögs socken;
Flishulta farsta (o: förstuga), i samma socken;
Sibba-stofva, i Hjortsberga socken; Trotta-stofva, på gården
Hult i samma socken o. s. v. I Hjelmseryds socken
af Niudung förekommer en jätta-stofva på gården
Farabols egor, och i Finveden en annan jätta-stuga
i Kalfsnäsa oxa-bete af Hestra socken.
Förutom dessa ensliga bergkamrar, i hvilka
trollen fordom hade sin boning och till hvilka ett yngre
slägte tagit sin tillflykt under senare ofreds-tider,
bodde trollen enligt andra sägner äfven i jorden,
i en backe, kulle eller jordkula. De hade
således boningar, nedgräfda i sjelfva marken och höljda
med jord eller torf, och dessa boningar voro
invändigt såsom kulor och utvändigt såsom kullar,
således till formen runda. Vi anmärka denna
omständighet såsom karakteristisk, enär den kupiga
formen än i dag tillhör Lapp-kåtan, likasom man
ock hos fiskare-Lapparne vid Enare stundom träffar
runda eller halfklot-formiga kåtor, hvilkas nedre del
är uppförd af sten och hela kåtan öfverklädd
med torf. Vi finna då en märklig, för att icke
säga fullkomlig öfverens-stämmelse, icke blott
emellan trollens jordhålor och Lapparnes ännu brukliga
jord-kåtor, utan ännu mer emellan de förra samt
de jord-kulor, hvilka ännu icke sällan förekomma
på de öfra småländska gränse-skogarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
