- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
224

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 169. Vapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som säges hafva gångit här utaf landet, efter som
ett gammalt tal och rykte hafver allt sedan
gångit här i riket
». Samma sägner fortlefva ock
än i dag, så väl i Wärend, som i Finveden. Vi
hafva således i Hångers socken funnit berättelser
om ett forntida krig, som hette klubbe-kriget. »På
den tiden när Huna-hären gick (jfr. §§ 11—15),
så var det en som het Hunne; han var smed. Så
gick han till smedjan och gjorde sig en stor
trädklubba, och den beslog han med spikar. Sedan
drog han ut och begynte klubbe-kriget.» —
Anmärknings-värdt är, att vårt folk-språk föga vet af
något annat sätt att kämpa, än att slås. En strid
heter derföre ett slag, och att bli dödad i strid är,
enligt de gamla domböckerna, att bli slagen,
ihelslagen
. Vårt språk gömmer således ännu
hågkomsten af en tid, då vapnen hufvudsakligen egnade sig
för slag, d. v. s. de voro antingen klubbor eller
kastvapen, och detta gamla strids-sätt är så införlifvadt
med den gotiska folk-seden, att Wärends-boarne
ännu på 1600-talet oftare använde spjutet och
bössan till att slå med, än till att sticka eller skjuta.
Vid slutet af samma århundrade, eller på Rudbecks
tid, var det ock ett vanligt wärendskt folk-uttryck,
att »ge någon en klubbe-släng, så han känner det».
Timmer-klubban, som ännu allmänt brukas vid
träd-byggnader, heter deremot i Finveds-målet
(He-stra socken) en nödja.

I yngre sägner, hvilka rimligtvis böra hänföras
till vårt lands brons-ålder, omtalas icke serdeles
många nya slag af vapen, och efter all anledning
hafva de gamla sten-vapnen jemförelsevis länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free