- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
242

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Klädedrägt, Vapen och Smycken - § 170. Qvinno-drägten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I stället för den fullständiga brudna-serken
brukades i hvardags-lag äfven ett enklare lintyg,
hvaröfver man då på helgedagarne drog en kort
skjorta af köpstads-lärft eller giellerduk, som i
landets mål får namn af upplöt eller öfverdel.
Upplöten, som blott räckte nedom gördeln, gjordes i
Stenbrohults socken (år 1741) med vida ärmar;
men i Urshults socken (1749) tätt åtsittande intill
armen, glänsande genom gnidning med en glas-sten
(gnide-sten); framför händerna och i alla rynkor
prunkande af mycken sömnads-konst. I Wierstads
socken brukades ännu vid samma tid (1749) en
upplöt, som af gammalt hade ärmarne »tvärtföre
fållade», utsirade med konstig söm och stickning,
der de häftades vid bröst-stommen, och likaledes vid
arme-linningen stickade »nästan som spetsar». Hela
upplöten var glänsande och hvit gniden med en
gnide-sten, och sjelfva bröst-stommen, som gick
framtill öppen, var stickad på kanterna och försedd med
en kraga, som var tre till fyra tvärfinger bred och
som stod omkring halsen, artigt utstickad.

Öfver serken bar man ett skört eller en kjortel,
som hängde på höfterna och brukades af
mångfaldigt olika tyg eller ämne. Domböckerna omtala
således skinn-kjortlar, len-kjortlar af
hemma-gjordt läruft, vallmans-kjortlar
och
klädes-kjortlar. De senare få efter tygets beskaffenhet
olika namn, såsom Sundesk-kjortlar, Leisk-kjortlar,
blå Görlesk-kjortlar, blå Giötnisk-kjortlar och röda,
bruna, gröna Engelsk-kjortlar. År 1749 brukades
af flickorna i Urshults socken en kjortel af rödt
kläde, skarlakan eller kallmink, nederst vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free