- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
257

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 172. Kynnet. Husbonda-väldet. Hus-tinget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den äldsta och enklaste af dessa bildningar,
sjelfva fröet, hvarutur allt menskligt samhälle
uppvuxit och ännu uppväxer, är familjen, i
Wärends-lagen ɔ: kynet, i nyare Wärends-målet ɔ: kynnet, som
i vidsträcktare mening omfattade hela huset eller
hushållet. Hus-fadrens, gamble stubbens
myndighet öfver sitt kynne, eller öfver sitt hus, är således den
första, naturliga samhälls-makten. Denna
patriarkaliska makt får i Wärend namn af husbonda-välde,
eftersom hus-fadren tillika är husbonde eller husets
öfverhufvud. Såsom sådan intog han, efter gammal
Wärends-sed, alltid högsätet eller heders-platsen i
eget hus, ledde hushållets religiösa plägseder, vakade
öfver hus-friden, och var i alla offentliga värf
husets målsman och förman. Han blef ock af sitt
kynne hörsammad med en vördnad, som hade sin
rot i husets ärfda traditioner och helgades genom
familje-bandens naturliga makt, hos ett folk med
enkla, oförderfvade seder.

Hus-fadren delade sitt husbonda-välde inom
hus med hus-modren, som derföre helsades med
heders-namnet hustru eller hus-fru, så att makarne
inbördes voro hvarandras bonde och hustru. Hon
egde, enligt gammal wärendsk hus-rätt, att råda i
huset efter sin vilja, hade rätt öfver lås och
nycklar
och delade med sin bonde säng och
säte
. Efter gotisk folk-rätt, som står i skarp
motsättning till familje-bruken hos de romaniska folken,
intog hon till mannen en ställning af fri
afhängighet och var, serskildt i Wärend, med mannen
jemlik i alla lagliga rättigheter. Den gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free