- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
277

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 174. Blods-hämnden - § 175. Ätten. Mans- och qvinnonamn. Ätta-namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller å färska gerning vid liket. Hämndens
utkräfvande betraktades ock länge såsom en samvets-sak
för den dräpnes familj. När derföre, i Albo härad,
Måns Svensson i Hult blifvit, nyårs-afton år 1625,
i Sjöatorp öfverfallen och grymt dräpen af sin egen
värd-broder (ɔ: svåger) Ingemar Persson i Lyåsa,
och Måns’ hustru, Djuret, blef af rätten tillfrågad,
om hon kunde ställa sig tillfreds i sitt samvete och
bedja för dråparen, svarade hon härtill nej,
»bedjandes för Jesu namn skull, att öfverheten ville se på
saken och hämnas hennes mans död». År 1627
förekom i Kinnevalds härad en hustru, som på inga
vilkor kunde förmås att taga böter för sin man,
hvadan penningarne, enligt rättens beslut, skulle
insättas i härads-kyrkan, »till natt och jämlånga».
När Per Störgeson i Stensemåla år 1620 ihelslagit
Nils Pedersson i Rimsehult, och härads-rätten dömde
måls-egande-böterna till Sven Jonssons hustru i
Brorsmålen, hvars man tillförene blifvit af samme
dråpare ihelslagen, så ville hon icke begära högre
böter än till tio daler, »efter Per Störgeson
hämnades så väl för hennes mans skull, som för
sin egen
». Den del af böterna, som i dråps-saker
på detta sätt utgick till måls-egandena, får i våra
domböcker namn af hufvud-boten, sjelfva
hufvud-boten
, och tillföll då ännu den dräpnes hustru och
barn, tydligen såsom en ersättning för kynnets
urgamla, i folkets rätts-begrepp ännu lefvande rätt att
på dråparen taga blods-hämnd.

§ 175. Kynnet i sin historiska förgrening ifrån
gamble stubben bildade ätten, som således kom
att bestå af ett antal familjer, sins emellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free