Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 175. Ätten. Mans- och qvinnonamn. Ätta-namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ane, Atte, Sibbe, Ubbe o. s. v. återfinnas redan i
våra äldsta historiska urkunder.
Utom af dessa rent personliga namn, hvilka
inom ätten åter uppkallades slägte efter slägte,
igenkändes medlemmarne af samma ätt äfven genom
ett allmänt, för alla gemensamt ätta-namn.
Detta ätta-namn hemtades, efter ättens fasta
bosättning, gemenligen ifrån gamle stubbens
jord-besittning. Ätten fick således ofta namn efter sin gård,
såsom: Asa-slägt, Ugnabygda-slägten,
Spänhulta-slägten o. s. v. Men om gamle stubben gjort sitt namn
berömdt, eller om han efter sitt skölde-märke eller
af annan anledning erhållit ett serskildt tillnamn,
så öfverfördes detta, såsom gemensamt ätta-namn,
på hans efterkommande, och öfvergick vanligtvis
äfven såsom tilläggs-ord på ättens yngre
jord-besittningar, så att ätten nu i omvänd ordning gaf
sitt namn åt gården. Vi blifva på detta sätt i stånd
att följa de gamla ätterna under deras fortsatta
geografiska utbredning, och hafva redan i det föregående
(§§ 23—25) allmänneligen redogjort, så väl för de
Wärendska ätte-namn hvilka bevisligen gå tillbaka
till landets första bebyggande, som för de hvilka i
landet förekommo ännu så sent som vid början af
1600-talet.
På grund af dessa ätta-namns fornåldriga språk
och enkla begrepps-innehåll hafva vi ledt oss till
den slutsattsen, att de, i likhet med de ofvan
anförda person-namnen, härröra ur en aflägsen hednisk
bildnings-period. Rimligtvis hafva de ock till större
delen varit i heraldisk bild återgifna på egarens
sköld, hvartill de serdeles väl lämpa sig genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
