Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 176. Ätt-lefvet. Bya-laget. Bya-stämman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 176. All den jord, som af gamble stubben
blifvit ifrån början instakad på den äldsta
allmänningen, och som sedan blifvit af hans kynne
samfäldt brukad, öfvergick vidare till hans ättemän,
såsom ätt-lefve, ätt-löfve eller oskiftad ätta-jord.
Ifrån äldsta tid, och så länge de gotiska ätterna
ännu uppträdde såsom halft nomadiska klaner, låg
således all landets upptagna jord i samfälda och
oskiftade ätt-lefven. Men under tidernas längd,
och sedan man med boskaps-skötseln och
svedjelands-bruket börjat förena äfven ett fast jordbruk,
begynte man småningom skifta den del af ätt-lefvet,
som förut brukades i hop såsom odal-jord. Denna
skiftade odal-jord gick sedan i arf såsom arfve-jord
inom ättens olika hushåll. Hvad som icke var
odal-jord låg deremot ännu länge ihop och oskiftadt,
såsom ättens samfälda betes-mark och skogg-mark.
Denna instakade, men ännu oskiftade jord bibehöll
således fortfarande sin karakter af ätt-lefve, och var
en hela ättens gemensamma och osöndrade
tillhörighet.
Spår af dessa för den gamla stamförfattningen
karakteristiska egenheter, hafva länge bibehållit sig
i den svenska jord-lagstiftningen. Då det nemligen
icke kunde stå tillsammans med just dessa
traditioner af samfäldhet inom en och samma ätt, att
någon främling skulle ega del i ättens gemensamma
ätta-jord, förbehöllo lagarne åt ätte-männen rättighet
att kunna till sig lösa sådan jord, när hon gått i
köp. Detta är således förklaringen af den
lösningsrätt till arfve-jord, som ända intill senare tid varit
förbehållen åt säljarens börde-män, eller närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
