Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 176. Ätt-lefvet. Bya-laget. Bya-stämman - § 177. Ätta-backen. Gället. Sockna-stämman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillförlitligheten af denna sägen, då alldeles samma berättelse
återfinnes hos Procopius om de gotiska Herulerna
(jfr. § 28). I hvarje fall har dock ätta-klubban
förnämligast varit använd till att bjuda tystnad vid
ättens öfverläggningar, samt för att med
klubb-slag fästa »de fattade besluten, på sätt
ännu sker i våra rådplägande församlingar
och vid auktioner. Under sitt yngre namn
af bya-klubba, har hon dock äfven blifvit
skickad rätt-syls omkring byn med
åldermannens budskap, och
borde då alltid af den
ytterste grannen åter
medtagas till
samlingsstället. Den i åtskilliga
byar eljest brukliga
bud-kafveln,
bya-kafveln, får derföre på
många ställen namn af
bya-klubban, och
bibehåller äfven flerestädes
en form, som tydligen
är lånad ifrån den
äldre ätta-klubban.
§ 177. Ätten, som på detta sätt utvecklat
sig ur det enkla kynnet, och ifrån nomadisk klan
öfvergått till bofast klan eller bya-lag, hade ifrån
äldsta tid äfven samfäld begrafnings-plats för sina
döda. Denna begrafnings-plats var tillika
medelpunkt för ättens samfälliga gudakult, och
blef långt fram i tiden medelpunkt inom gället,
socknen eller det utvidgade ätts-området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
