Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 178. Spår af den gotiska ätta-författningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ull), hvaraf sådana kringvandrande fästemör fingo
heta tona-tiggerskor. Likaledes skulle, vid julatid,
fästemannen på samma sätt söka hjelp till sädes-säd.
Denna hjelp gafs då för det mesta i hafre, hvadan
ock sådana hjelpsökande hos folket erhöllo namn af
hafra-tiggare.
Härmed lik-artadt är det understöd, som af
ålder varit lemnadt till dieknar, för deras skole-gång,
icke blott af deras närmaste slägt, utan af
hela gället. Sådant understöd beviljas än i dag
villigt åt unga prest-ämnen, som äro barnfödda i
socknen; och utgår då, efter medeltids-skick, i form
af ett offer, som af församlingen nedlägges på
altaret. Seden är uråldrig, och har tydligen sin rot
i traditioner från den gamla gotiska ätts-författningen.
I och med den samfällighet, som tillhörde sjelfva
ätte-begreppet, var det således alltid och allestädes
en helig pligt för ättemännen att ömsesidigt bistå
hvarandra. Denna pligt ålåg dock i främsta rummet
bördemännen, eller slägten inom börds-linien,
och öfverflyttades ifrån dessa på de öfriga
ättemännen, i mån af närmare eller fjermare slägtskap.
Börd och börds-förhållanden erhöllo på detta sätt
i forntiden en omätlig betydelse, och att vara
storslägtad innebar, ännu för några århundraden tillbaka,
begreppet om magt, rikedom och medborgerlig
ställning. Att stå ensam i lifvet, vara frändfallen,
frändelös, betraktades deremot såsom den största
olycka, och att vara främling, eller »hafva inga
åklagare efter sig», var ännu på 1600-talet,
åtminstone i Wärend, nära nog detsamma som att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
