Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Stam-författning - § 181. Häradet. Härads-tinget. Härads-höfdingen - § 182. Folket. Lands-tinget. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu långt fram i medeltiden valdes härads-höfdingen
af tolf härads-män, under lagmannens
ordförandeskap. Han synes i forntiden hafva, vid
tingen, af häradsboarne uppburit skott och förning,
åtminstone voro sammanskott i matvaror ännu på
1600-talet brukliga vid fjerdings-tingen i de
wärendska byarne. Härförutan tog han andel i alla
häradets sak-ören. Slutligen tillegnade han sig äfven
rätten att taga afgäld af härads-allmänningarne eller
häradets oskiftade och samfälda skogar. Denna sjelftagna
rätt blef likväl härads-höfdingarne fråndömd
genom ett Wexiö lands-tings beslut af år 1414.
§ 182. De fem Wärends-häraderna: Konunga,
Kinnevalds, Albo, Upvidinge och Norvidinge, ifrån
böljan af samma ursprung och ifrån hedenhögs med
hvarandra förbundna, bildade tillsammans folket,
Virda-folket, i Sigfrids legend lands-folket, och
landet, Värens- eller Värends-land.
Nämnde folk-förbund, som redan före år 1200
var utvidgadt till Finveden och Niudung, så att det
under medeltiden sträckte sig öfver hela Tiohärad,
sammanträdde efter gotisk folksed årligen till ett
stort, gemensamt ting, som fick namn af allmänt
lands-ting, i Sigfrids-legenden: commune placitum
terræ. Detta lands-ting stod af ålder på Inglinge-hög,
vid Ingelstad, som var rätter tingstad i
Konunga härad, och der landets berömdaste konungaätt,
Inglingarne, hade sin ätta-backe. Tings-bruken
vid dessa stora ting voro för öfrigt alldeles lika
med hvad vi ofvan anfört om sockna-stämma och
härads-ting. Ännu på Rudbecks tid visste således
folk-sägnen förtälja, hurusom uppå de många och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
