- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
358

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Rätts-tillstånd - § 186. Skogsmännens våldsamheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

presterna och deras råd, och gifvit dem många
ök-namn, dem bannat och undsagt. Hafver ock
ridit hem i gården till Herr Jöns i Hofmantorp,
bedit presten gifva sig öl, efter det var hans
kyrkoherde, och när han hade hotat och utbannat
presten och icke förmådde mer dricka, bad han presten
gifva sig en kanna öl, sedan han satt på hästen.
Och tog öl-kannan vid midnatts-tid och red
upp till kyrko-gården, svor och bannades,
och uppmanade alla de djeflar han nämna
kunde, och drack deras skål, och dem alla
uppmanade, att de skulle slås med honom
.
Och när han länge hade ropat, kastade han
ölkannan öfver kyrko-muren och bad dem göra sig
besked; och dermed red sin kos».

Det sist anförda draget är karakteristiskt,
likasom ock den öppenhet, hvarmed dessa vilda män,
onödda och otvungna, bekänna sina ogerningar på
tinget, utan minsta försök till bemantling eller
undskyllan. När derföre Nils Blantingsson i Die,
sårad och fången, blifvit år 1621 förd för rätta på
Albo härads ting, »bekände han godvilligt sjelf sina
missgerningar, och huru han, utan all hjertans
ånger och bättrings betänkande, gjort ondt på ondt.
Hafver ock, sedan han blef fången, önskat att han
måtte blifva lös i åtta dagar, så länge (tills) han
finge värmt en hop, och sysslat så, att han hade
något att dö före». Den wärendske skogsmannen
på 1600-talet är således blott en gengångare af den
gammalnordiske stigmannen eller vikingen; han
lefver okufvad och okuflig, under en fortsatt kamp
emot samhället, och när han slutligen går under,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free