- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
448

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 197. Slagt-offer. Spis-offer. Dryckes-offer - § 198. Åkallan. Böner. Offersång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wärend förekommit, men har i nu anförda form
otvifvelagtigt ifrån början tillhört icke sjelfva
bröllops-dagen, utan morgonen efter bröllopet.

Voro dryckes-offren med offerskålar
ursprungligen ett hedniskt religions-bruk, så har ock
helgden af detta bruk länge blifvit i vårt land
upprätthållen. Lika enkelt som man lefde i hvardags-lag,
lika alfvarligt gick man ock till väga vid de gamla
dryckes-lagen, och försummade aldrig ett tillfälle att
få föreslå och dricka öl-skålar. Redan vid första
inträdet i gästabuds-gården bjöds den s. k.
välkomman eller välkomst-skålen. Sedan följde de
häfdvunna skålarne hvar efter annan, intill afskeds-skålen,
som dracks vid afskedet, och färda-knäppen, som
togs sedan man redan satt i sadeln. Att vid
sådant förhållande bli beladder med öl,
öfverladet med öl, öfverdrucken
, ansågs icke för
opassande, och domböckerna vittna, att in på 1600-talet
folket vid sina gillen icke plägade gå i säng, innan
de voro fulldryckse. Fransmannen Ogerius, som
under drottning Christinas tid reste i Sverige, har
ock många äfventyr att förtälja från de svenska
dryckes-lagen, och när han på ett ställe talar om
en »Bacchanalium dies», tillägger han: »quæque apud
hos populos nullo discrimine ab aliis diebus
censetur, nam perpetua Bacchanalia sunt

§ 198. Under hedendomen i dess äldsta och
råaste skeden klädde sig äfven den yttre kulten i
former, som noga motsvarade folkets egen låga
odlings-grad. Den i menniskans högre natur
grundade religiösa känslan frambröt således ännu
regellöst, vildt och lidelsefullt. Bönen till gudarne blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free