Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 201. Lekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När, vid midsommars-leken i det gröna samt i
jula-gillet och lek-stugan, äfven qvinnorna togo del
i leken, så utbyttes de ofvan nämnda hårdföra
täflingarne emot spring-lekar, jul-lekar, dans-lekar och
sitt-lekar af den rikaste omvexling, oftast mimiskt
återgifvande en enkel handling, med beledsagande
ord och sång. Vi hänvisa i detta afseende till den
samling af folk-lekar, som förekommer i A. I.
Arwidssons Svenska Fornsånger (Del. III.) och af hvilka
ett icke ringa antal af ålder äro kända äfven i
Wärend.
Med dessa folk-lekar var då öfvergången gjord
till det slags ännu ädlare lekar, älskade i guda-hof
och konunga-hof, i jula-gille och lekstuga, hvilka
voro högsta uttrycket för nationens andliga lif,
uttalande sig i toner, såsom sång-lek, fele-lek,
harpo-lek, samt i tal och dikt, sägen och saga, gåta och
ordstäf, såsom vitterlek och skalde-konst. Våra
förfäder, ehuru okonstlade barn af naturen, voro
nemligen inga råa barbarer. Tvärtom vittna alla spår,
att de voro ett andeligen begåfvadt folk, med sinne
för hvad som är stort i tanke och handling. Detta
folk är då väl värdt att studeras i de minnen, som
det lemnat i arf åt efterkommande. Ty det är i
vårdandet af vårt nationela arf, som vi hafva att
söka fäderneslandets framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
