Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tillägg och Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller, efter en annan uppteckning:
»se, hvad jag vann,
en blodig hand,
för det jag spann
thorsdags-qväll och fredags-morgon.»
§ 44. Gnid-eld eller Löp-eld bars ännu år 1858, vid
Cholerans utbrott, omkring i Westbo härad. Hösten 1860 bars han
likaledes omkring i Hjelmseryd socken.
§ 45. I Westbo vet folket ännu förtälja om gamla
sten-sättningar, att våra förfäder »satt upp stenarne, för att vid dem
ligga på knä och bedja». Sådana böneställen få på flera ställen
namn af bedje-platser. I Fembsjö socken omtalas af Rogberg[1]
icke mindre än nio trekantiga sten-rössjor, alla på höjder
och i lundar samt med en liten grop ofvantill. »De fingo hos
folket namn af Tillbedje-platsar». Ett stort fyrkantigt stenrör, vid
Källarbackarne på S. Unnaryds in-egor, kallas af folket i byn »gamle
tings- eller bedje-platsen». En fyrkantig stensättning eller
bedje-plats å S. Säfsåsa egor heter än i dag bedja-rör.
Ibland bedje-platser, som rimligen tillhöra den äldsta christna
tiden, anmärka vi en fyrkantig stensättning i Willstads socken, på
Fållinge Hulugårds egor, midt emellan torpen Wickensbo och
Granstorp, af folket omtalad under namn af gamla kyrkogård.
Likaledes förekommer i Hestra socken, på gården Bros egor, tätt
invid vägen till Burseryd, lemningar efter en fyrkantig stenmur, i
hvars sydöstra hörn är ett rundt stenrös af kaste-sten, vid pass
10 fot i tvärmått. Enligt sägen har Hestra kyrka fordom
här legat. Tätt invid detta gamla offerställe finnes på
Brötjareds egor en källa, som än i dag får namn af Presta-källan. Äfven
sådana namn, som Altarbacken (Willstads s:n) och Altarhallen
(Agunnaryds s:n), härröra från våra förfaders bruk att ännu i
christna tiden hålla sin guds-tjenst under bar himmel.
I afseende på det christna bruket af kors-tecken, till skydd
emot förgerning, må anmärkas, att i Finveden må ännu korsas
öfver deg-ämnet, innan kakan kaflas, och öfver kakan, när hon
införes genom ugns-munnen, för att inte trollen må taga ut
brödet. Äfven göres alltid kors med handen öfver kakan, innan
hon skåras eller brytes. Under kärnetygen, mjölkbyttan och
smörbyttan, ristas ett fem-udda-kors, för att inte trollen må kunna
förgöra dem. När bond-qvinnan gifver bort mjölk, klipper hon
först med en sax korsvis i mjölken. När man klipper fåren,
klippes ett kors i fårets panna, emedan fåren eljest bli tagna af
[1] Rogberg ,Smål. Beskrifn. s. 542.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0479.html
