Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kreatur i ladugården, hvilket foder lades ut på fähus-dyngan.
Den som icke lägger ut foder åt Haf-fät, för honom blir fodret
odrygt i ladan.
Haf-frun omtalas i Helsingland såsom en enkel
personifikation af hafs-vinden, likasom fjäll-vinden i samma lands-ort blir
personifierad under namn af Fjälls-herre. När det stormar ifrån
hafvet säger man: »nu är haffrun ute och res». När blåsten
hviner i skogen, heter det: »nu sjunger haffrun» eller »nu
sjunger fjälls-herre». Likaledes när det är töcknigt och tungt
i luften säga de gamle, att »nu strida haffrun och fjälls-herre;
fä se, hvem som får råda.»
Hägringar och ovanliga företeelser på sjön Siljan få i Dalarne
namn af Sjö-spöke eller Väder-karlar.
§ 64. Nedom Upplid i Rydaholms socken af Finveden
ligger en dal, som kallas Elf-dalen. Der hålla sig Elfvor och bli
stundom synliga, när de vid Valborgsmesso-tiden dansa i ring på
ängen. Sådan dans omtalas af folket under namn af
Elf-dans.
Elfvorna intaga ännu en framstående plats i vår svenska
folktro, synnerligast i medlersta delen af landet, och omtalas af Olaus
Magnus (III: 10). De visa sig mest dansande i ring omkring
någon sten eller på ängen. Runda hålor i berg och stenar
heta i Westmanland Elf-qvarnar, i Upland Elf-grytor eller
Elf-ringar. Runda fläckar på ängen, bildade af det tufviga Elf-gräset
(Sesleria Cœrulea), heta i medlersta Sverige Elf-ringar eller
Elf-dansar, i Helsingland Elf-gångar. En bredbladig laf-art får
allmänneligen namn af Elfve-näfver. På åtskilliga ställen,
synnerligast i landskapen omkring sjön Wettern, talar man ock om ett
slags förtrollade trädgårdar, som få namn af Elf-trädgårdar. När
dimman om qvällarne uppstiger ur kärren, säger folket i Barne
härad af Westergötland, att »Ma-gumman eldar» eller
»Moss-käringen röker».
Af Elfvorna kommer mångfaldig sjukdom. I Östergötland
och Södermanland tror man att Elfvorna dissa (dia) små barn
på finger-ändarne. Om någon oroar Elfvorna, så blåsa de på
honom, hvaraf kommer en sjukdom med röda fläckar i huden, som
får namn af Elfblåst eller Elfbläst. Ett annat slags sjukdom blir
i Westmanland omtalad under namn af Elfvorna. När någon går
öfver en Elf-ring på ängen, raå han derföre spotta för sig.
Sjukdom af Elfvorna botas genom att på thorsdags-qvällen, sedan sol
gått ned, offra eller kasta ut, slå ned, norr om gården, eller
vid tröskeln eller vägskälet. När man kastar ut, kastas offret
öfver venstra axeln, tigandes och utan att man ser sig om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
