- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
liii

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att en man for nattetid förbi kyrkan och såg begge dödingarne i
fullt slagsmål på kyrkogården. I Slätthög hände sig en natt att
presten förnam ett stort gny på kyrkogården. Så gick han ut
och frågade hvad som stod på. Då voro två dödingar komna i
strid och den ene svarade:

»manna mor
och hedne Thor (hoje Thor)
må inte ligga i vigda jord.»


Presten lät så gräfva upp den ene af de döde och lägga honom
utom kyrkogården. Sedan blef der ro.

§ 124. Ibland gamla jula-seder, tillhörande den hedniska
kulten af dödingar, änglar eller aflidna fränder, anmärka vi följande:

På jul-afton gömmer husbonden alla egg-jern i huset.
Detta uråldriga folkbruk, som ännu blir iakttaget i Slätthögs
socken, är tydligen en form af den hedniska jula-friden, hvars
brytande hölls för nidings-verk (§ 38). Om någon skär sig på
jul-afton, så blir det aldrig läkt
.

På jul-afton måtte af gammalt husbonden gå på logen. Der
lade han i en hög på golfvet först slagorna, så rista-klynnorna,
så räfsa, rissel, kaste-skofvel, och så sopeqvasten allra sist (Bergs
socken).

På jul-afton må alltid hängas ut en otröskad sädes-kärfve åt
sparfvama, för att det till året må bli välsignelse med
gröden
. (I Westergötland bindes denna sädes-kärfve af de tre
första huggen
som under året bli tagna på åkern).

Den som på jul-afton icke breder sitt golf med jul-halm,
har icke att vänta sig någon äring till det kommande
året
. (Westbo).

Maten på jul-bordet skulle stå orörd öfver natten. Den
skulle vara för
änglarne, när de kommo på jul-natten.
(Willstad).

Ängla-ölet skulle likaledes stå orördt, för det skulle änglarne
ha. Men på jul-dagen skulle den, som först kom hem ifrån kyrkan,
sjelf dricka af ängla-ölet och sedan dermed smörja kreaturen i
hufvudet, på länden och på jufret, att de måtte välsignas och trifvas
hela året. Sedan skulle han slå resten på humle-gården, för att
det skulle bli välsignadt med humle.

Ängla-dansen se § 199.

På jul-afton skulle högstolen och sängarne i stugan, efter
gammalt vis, bäddas med sängkläder högt upp emot taket. Detta
var för frälsaren och änglarne som väntades till julen
.
Under de tre första jul-nätterna låg husets folk således icke
i sina sängar, utan i jul-halmen på golfvet, alldeles såsom
seden ock var vid de gamla brölloppen, att sängen bäddades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free