Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamanthjärtat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
»Ni här i Paris, herr grefve, hvilken glädje
och öfverraskning- för hennes majestät! Alla hafva
då icke öfvergifvit oss. Men tiden är dyrbar, jag
skyndar att anmäla er för drottningen, ty vi
kunna-hvarje ögonblick frukta öfverraskning.»
»Gör det, madame, och säg hennes majestät,
att jag trotsat tio dödar för dessa ögonblick.»
Fru Campan skyndade ut och Fersen såg sig
med vemodig blick omkring i det dunkla, öde
gemaket. Det tycktes honom ligga liksom ett
sorgflor öfver de granna förgyllningarna och de
praktfulla marmorstatyerna i fönsternischerna. Nu hör^,
des sakta steg närma sig. Dörren sköts upp, och
in sväfvade Frankrikes olyckliga drottning,
Marie-Antoinette. Hon trädde med dröjande steg mot
midten af salen. Hon var blek, aftärd, och hennes
blekhet framträdde än mer mot den enkla, svarta,
dräkten. Men hållningen var majestätisk och
blicken befallande, äfven om ögonen hade förlorat
något af sin underbara glans. En skälfning gick
genom Fersens hela varelse, han tog ett steg fram,
och böjde stum ett knä. Drottningen räckte honom
sina bägge händer, och hviskade med en kväfd
snyftning: »Fersen, min vän, ni kommer ännu en
gång till den olyckliga Marie-Antoinette, som ni för
ett par månader sedan sökte rädda — Gud vare lof,
ni lyckades fly, ni undgick den gräsliga synen att
se mina trogna, Guiche och Fiavigny, sönderslitas
af folket. Men hvad vill ni här, hvarför våga ert
lif för en fallen sak? Stig upp, herr grefve!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
