Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från gamla tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ridten. Men vid St. Erik,» afbröt han sig, »jag
glömmer ju fuller bort en gäst, som jag medfört
från Stockholm och som blir vår under julen. Se
på riddaren, som står där så tyst, det är dock
ingen obekant man, fast han varit borta i
främmande land under många år. Minnes du, Sigrid,
än Henrik Natt och Dag af Göksholm, din gamle
lekkamrat? Nå, stå ej så stel, Sigrid, räck riddaren
din hand, och du, Ingrid, omfamna i moders ställe
den hemvändande.»
Henrik trädde fram och hälsades på öfligt sätt,
under det att en fin rodnad spred sig öfver såväl
Sigrids som den unge riddarens kinder.
Snart var samtalet i full gång. Herr Sten
malde tidender från Stockholm, herr Henrik
berättade äfventyr från sina vida färder, under det att
husets fru och dotter jämte huspigorna föranstaltade
om kvällsvarden.
Den långa färden hade varit tröttsam, snart
tog man godnatt, och herr Sten ledsagade sin
unge gäst till ett gästrum å höganloftet, där
natthärbärge var beredt åt honom. Och snart lågo
borgens invånare i djup sömn för att bereda sig
till julaftonens glädje.
På julaftons förmiddag var ett dägeligt väder,
skaren låg hård på marken och herr Sten föreslog
riddar Henrik att de skulle gifva sig ut att jaga
hare. När de kommo ned, bärande sina armborst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
