Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Gamle majoren”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
pauserna kringbjödos hembryggd punsch, bischoff
och mandelmjölk, och de äldre herrarne i smårummen
rökte, spelade kort och drucko sina stora, bruna
toddar. Majoren var till det yttre munter som
vanligt, om ock då och då ett moln förmörkade den
höga pannan och den klara blicken. Allt som
oftast uppenbarade gamle Flinta sig i dörren, och då
blef det jubel i ungdomsskaran, men för öfrigt
sysslade han mest med sina eldar ute i snöhögarna på
gården, till dess han på öfverenskommet klockslag
anmälde med hög röst: »Efter order, herr major,
allt är färdigt!»
Majoren reste sig spänstigt och ropade öfver
hela församlingen: »Enligt gammal god nordisk
sed ska’ vi nu dansa julen och dess glädje ut —
och det med en ärlig långdans!» Och själf
anförande dansen ilade den gamle med ovanlig vigör i
spetsen genom salarna, utför trappan och ut på
gården, där tjäreldarne flammade. I midten, på en
särskild snöpyramid, brann en väldig brylå i en
stor. kopparkittel med bägare rundt omkring, hvilka
flitigt ihälldes af gamla Flinta. »En skål för lifvets
glädje och välgång åt alla under det ingångna
året!» ropade majoren och alla tömde sina bägare
i botten. Så bar det af under skratt och ystert
skämt in igen i rummen, där man fortsatte lekarne
och dansen tills supén var serverad. Den var
ståtlig och vinerna utmärkta. Majoren drack med hvar
och en och önskade alla lycka — men sig själf
endast frid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
