Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- ”Gamle majoren”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Ändtligen vax allt slut och man gjorde
uppbrott. Slädarne körde fram, man stufvade in sig,
och förbi de flämtande eldarne på gården ilade
gästerna bort under munter bjällerklang, lämnande
bakom sig det snart i januarinattens mörker dolda
Nääs.
* *
*
Så gick vintern, och våren nalkades med hopp
och ljus. Men om majoren på Nääs gingo allt
sorgligare rykten, fordringsägarne blefvo allt mera
pockande, och hjälp stod ej längre att få — ingen
hade lust eller förmåga att hjälpa, och dock hade
majoren aldrig i sin lyckas dagar undandragit sig
att bistå andra med sin kassa eller med sitt namn.
Men sådan är världens gång. Nu hördes blott
klander och förebråelser. Han hade varit dålig
jordbrukare och varit allt för human mot torpare
och arbetsfolket — icke går det an att efterskänka
arrenden och dagsverken åt lathundar och skänka
bort säd, när det är dyra år och höga brödpris!
Och så hade han lefvat allt föt högt, kalaser och
spel oupphörligt, huset ständigt öppet för den
först-kommande — men nu var det också slut. Det
hade varit utmätning på både fast och löst — till
och med på familjeporträtten hade
utmätningsmännen kritat sina nummer. Det skulle bli auktion på
allt — Nääs skulle gå under klubban.
Bland all förödelsen gick gamle majoren hög
och rak, fastän med blekt ansikte och stela blickar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:10:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gomdablad/0081.html
