Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H4
djupa förakt och lefver endast för mina lysande
minnen.»
Lind hade under det gamle Sjö orerade ryckt
på axlarna och hånlett. Nu utbrast han förargad:
»Du har alltid varit en gammal narr, som trott dig
duga till allt, fast du bara varit en gammal egenkär
komediant. Men ser du, en tragiker är sig själf
nog och ser med stolt förakt ned på den i stoftet
krälande hopen.»
Så började de båda gubbarna gräla, hvilket
ofta hände, men blefvo dock snart försonade igen
i den förvissningen att de båda voro martyrer för
sin konst.
Båda dogo inom ett par år, den ene kunde
ej öfverlefva den andre. Med Sjö och Lind, de
båda lustiga originalen, försvunno också, kan man
säga, de sista kvarlefvorna af den gamla
landsortsteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
