Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Ändå förvandlades icke uttrycket i hennes ansikte.
Det blef blott bittrare.
Hvad tänkte hon på, där hon stod i blomman
af sin ungdom och skönhet, firad och snart redo
att skynda bort till nya triumfer? Det visste hon
knappast själf. Allt brusade inom henne, det sjöd,
så det värkte i hjärnan, och hjärtat flög i otakt för
att i nästa ögonblick stanna ångestfuUt. Hon visste
blott, att hon stod inför ett afgörande, som skulle
bestämma hela hennes lif. Denna lyx, denna
rikedom, som omgaf henne — å, hvad hon hatade den,
ty hon visste, att alltsammans var falskt glitter, att
allt en dag skulle falla i spillror. Och när hennes
far, grosshandlaren, och hennes mor öppet för henne
antydt, att det var hon, som skulle rädda allt, då
kände hon som ett glödgadt järn som brände sår,
hvilka ej kunde läkas. Var hon då en handelsvara?
Nej, aldrig i evighet — förr allt under isen och
hon själf med.
Men i allt detta fördömelsens mörker hade en
stjärna tändts. Först som ett irrbloss, flämtande
likt ett flyktigt minne, för att i nästa ögonblick
för-svinnei, men det tog allt fastare form, växte och
växte, tills det som en sol omslöt hela hennes lif
med ljus och värme. Hur hade Edvin Borg
kommit i hennes väg? Det visste hon knappast. Hon
hade sett honom på baler sedan länge utan att
vidare lägga märke till honom — han var ju blott
en liten tjänsteman — då allt så bar till, att han
en gång bjöd upp henne till en vals. Hon mindes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
