Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första maj förr i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ens egna läppar omedvetet le och hviska: »ja, så
var det då!»
Om vi hoppa tillbaka en fyrtio år, få vi se en
första maj i all dess glans. Själfva naturen
brukade den tiden stå klädd i festskrud på denna dag,
träden och marken stodo prydda med löf och blommor,
solen dansade glad och värmande och tycktes
fröjdas åt allas glädje.
Det var under Karl XV:s första lyckliga och
sorglösa regeringsår, och folket var gladt och
sorglöst med sin unge lefnadsglade kung. Och då
firades första maj med mycket mera ståt än nu för
tiden.
Till Djurgården skulle naturligtvis alla, då som
nu, men kommunikationerna voro den tiden helt
annorlunda. De bekväma, snabblöpande ångsluparne
funnos ännu icke till — de började först 1865
— men gamla »Ran» och »Ägir» gingo från
Logårdstrappan till Beckholmen, hvarifrån man öfver
bergknallar och lifsfarliga gropar fick leta sig fram
till slätten. Dessutom hade roddarmadamerna ännu
fullt upp att göra, och de klumpiga omnibusarne
skramlade fram Storgatan, öfverfyllda af
medelklassfruar i ofantliga krinoliner. Redan tidigt på
eftermiddagen började gatorna att fyllas af lifliga
skaror, men ännu dröjde man i staden. Fönstren voro
fullsatta af åskådare, hufvudsakligen damer i ljusa
toaletter. Vid Fyrverkaregatan och Storgatan
betalades den tiden tio till femton riksdaler för ett
fönster första maj, och ungdomar, som ej ha råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
