Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deras son Anders Henrik Göransson född i GefIe 1843,
död på Sandviken 1910, var gift med
Emma Maria Sebardt född i Norrköping 1850.
Betty Göranssons far, grosshandlare Nils Jacob Sehlberg född
Gefle 1792, död 1865, var gift med
Charlotta Wiklund född 1797, död 1857, dotter af sjökapten.
Wiklund.
Joachim Mau och hans hustru ägde 2 vretar, som under namn
af "Jockums mark" och "Carins äng" testamenterades till deras
efterkommande såsom fideikomiss, Jockums mark på manliga,
Carins äng på kvinnliga linjen. Carins äng går fortfarande i släkten
och tillhör nu 1919 Ella Waldenström i Stockholm och ligger,
efter hvad jag tror, midtför Lexe grindar. Jockums mark har
såsom dana arf tillfallit Gefle stad, (möjlig’en vid Joachim Henriks
död 1796, men kanske senare.) Den är belägen nedanför
Sätraåsen, invid järnvägen, med utsikt öfver fjärden. Där uppförde
Mau en lada med en sal ofvanpå, hvilkens fönster vette åt öster
och väster och vor o försedda med hvita fönsterluckor. l denna sal
fanns rundt taket, en inskription, som angaf den vara uppförd, för att
man "efter veckans möda och arbete där skulle göra sig en glad dag
med sina vänner." Där hängde de gamla pastellporträtten, innan
de flyttades till Lexe, antagligen på 1830 talet. Ladan nedbrann en
sommarnatt 1908, efter det ett sällskap där gjort sig "en glad dag."
Lexe inköptes af Commerserådet Elfstrand och gafs åt hans
dotter fru Marie Göransson; tillföll därefter hennes dotter fru
Marie Cöster. På Lexe hängdes porträtten upp i det stora vindsrummet
med sparlakanssängen och passade såväl in i miljön, att
de föreföllo ha hängt där i evärdliga tider. Ganska urblekta och
fallfärdiga som de så småningom’ blefvo och med ställets många
spökhistorier till bakgmnd, verkade de helt respektingifvande på
senare släkters ungdomar. När min faster, änkefru Marie Cöster
dog 1871, Lexe såldes och boet skingrades, lyckades min far (genom
bror John, hvilken såsom måg i huset var bland arftagarne),
att förvärfva porträtten. Sedermera ha de restaurerats af Marie
Röhl, som förfarit ganska egenmäktigt med dem: hon medgaf
själf, att hon kortat af gubben Maus näsa bortåt 1 tum - hon
tyckte det "var ’synd, att han skulle gå till eftervärlden med en
sådan näsa;" hans ögon äro ej heller fullt så små trefliga "gris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
